Ansökan

Centrala begrepp

Dessa centrala begrepp återfinns i Anvisningar till ansökan om nivåplacering till SeQF, för utfärdare av kvalifikationer vars resultat av lärande inte är författningsreglerade

Kvalifikation

Ett dokumenterat resultat av lärande i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser. Exempel på en kvalifikation kan vara ett slutbetyg, ett certifikat eller ett diplom.

Utfärdare av en kvalifikation

En behörig aktör som fastställer att en person har uppnått kvalifikationens krav i form av resultat av lärande. Exempelvis ett lärosäte som har rätt att utfärda examina eller en yrkesnämnd som utfärdar ett yrkesbevis.

Resultat av lärande

Resultat av lärande beskriver ett faktiskt utfall efter en avslutad lärandeprocess, avseende vad en individ vet, förstår, kan göra och/eller är kapabel att utföra. Den nationella referensramen för kvalifikationer speglar kunskaper, färdigheter och kompetenser gällande kvalifikationer vars resultat av lärande är författningsreglerade och kvalifikationer vars resultat av lärande inte är författningsreglerade

Bäst överensstämmer eller helt överensstämmer

Principen om ”bäst överrensstämmer” ska ses i relation till begreppet ”helt överensstämmer”. “Helt överensstämmer” innebär att kvalifikationers resultat av lärande helt överrensstämmer ska överensstämma helt med deskriptorerna på en bestämd SeQF-nivå. Om ”helt överrensstämmer” inte föreligger ska en helhetsbedömning av kvalifikationens resultat av lärande göras så att den nivå som bäst motsvarar SeQF-nivåns deskriptorer väljs. I 3 § förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer uttrycks ”bäst överrensstämmer” enligt följande: ”En kvalifikation ska anses mot- svara den nivå i referensramen som bäst överensstämmer med de kunskaper, färdigheter och kompetenser som kvalifikationen representerar.”

Deskriptorer

Deskriptorerna i den svenska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande utgörs av tre kategorier; kunskaper, färdigheter och kompetenser.

Färdigheter

Färdigheter är förmåga att tillämpa kunskaper och beprövad erfarenhet för att utföra uppgifter och lösa problem. Färdigheterna beskrivs som kognitiva (som inbegriper användning av logiskt, intuitivt och kreativt tänkande och innovativa lösningar) eller praktiska (som inbegriper manuell skicklighet och användningen av metoder, material, verktyg och redskap).

Kompetenser

Kompetenser är förmåga att använda kunskaper och färdigheter, att samarbeta och ta ansvar i arbets- eller studiesituationer samt i yrkesrelaterad utveckling. Ansvar och självständighet är centrala begrepp.

Kunskaper

Kunskaper är resultat av tillgodogörande av information genom lärande. Kunskaper utgörs av fakta, principer, teorier och praxis som är kopplade till ett arbets- eller studieområde. Kunskaper kan vara erfarenhetsbaserade och/eller teoretiska. De kan ha förvärvats och utvecklats i praktiska situationer i vardagsliv och arbets- liv eller i olika studiesituationer.

Formellt lärande

Formellt lärande är ett lärande som äger rum i en organiserad och strukturerad omgivning och som tydligt är utformat som lärande i termer av ämnen/områden, tid och resurser. Formellt lärande är avsiktligt. Det formella lärandet regleras av lagar, förordningar och andra föreskrifter och ger exempelvis examensbevis, utbildningsbevis eller motsvarande som erkänns av det offentliga utbildningssystemet. Kvalitetssäkring i form av tillsyn och annan granskning genomförs av myndigheter.

Icke-formellt lärande

Det icke-formella lärandet påminner om det formella lärandet men regleras inte av fastställda lagar, förordningar eller andra föreskrifter. Detta lärande pågår i studiecirklar, på arbetsplatser, inom organisationer etcetera. I många branscher utfärdas erkända certifikat eller diplom efter ett genomfört icke-formellt lärande. Eventuell tillsyn, inspektion eller uppföljning genomförs av den egna branschen eller av branschen erkända organisationer.

Informellt lärande

Det informella lärandet pågår fortlöpande på arbetsplatsen, i hemmet, på fritiden, under ledighet etcetera. Detta lärande är inte organiserat eller strukturerat och kan vara oavsiktligt. Validering utgör ett viktigt instrument/verktyg för att bedöma och erkänna informellt lärande för att erhålla en kvalifikation.

Validering

Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats1. En valideringsprocess omfattar både kompetenskartläggning, som har en utforskande ansats för att identifiera individens reella kompetens, och kompetensbedömning som har en kontrollerande ansats för att bedöma och erkänna individens reella kompetens jämfört med uppställda kriterier (till exempel en kvalifikation).

Kvalifikationsbevis

De kvalifikationer vars resultat av lärande inte är författningsreglerade och som vid prövning och beslut nivåplaceras i den nationella referensramen ska i ett kvalifikationsbevis ha en angiven SeQF och EQF-nivå. Kvalifikationsbeviset kommer att ha ett nationellt standardiserat utseende och layout, där det bland annat framgår vilka kunskaper, färdigheter och kompetenser kvalifikationen avser. Kvalifikationsbeviset är en bilaga till kvalifikationen.