Konferenser och seminarier

Heldag om SeQF

Den 19 februari genomfördes en heldag om SeQF i Stockholm med deltagare från Arbetsförmedlingen, Folkbildningsrådet, Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH), Universitets- och Högskolerådet (UHR) och Universitets Kanslers Ämbete (UKÄ). Syftet med dagen var att ge ett helhetsperspektiv på ambitionen med kvalifikationsramverket, systemets grundprinciper, nuläge och vidare utveckling.

Carina Lindén, kansliråd vid Utbildningsdepartementet, beskrev processen från EU:s rekommendation 2008 till SeQF:s införande 2015. Regeringen tog tidigt ställning för att referensramen inte skulle begränsas till att bara omfattade det formella utbildningssystemets kvalifikationer då en betydande del av lärandet sker genom branscher, fort- och vidareutbildning i arbetslivet, folkbildningen, arbetsmarknadsutbildning med mera.

Förhoppningarna på referensramen var bland annat att skapa en helhetsbild över de kvalifikationer som ges ut av olika aktörer, underlätta omställning och kompetensutveckling, underlätta matchning och stimulera till livslångt lärande.

Anna Kahlson från MYH betonade att en kvalifikation inte är detsamma som en utbildning utan ett resultat av en bedömnings- och valideringsprocess som ges när någon behörig fastställer att en person har den kompetens som motsvarar en i förväg specificerad standard. På vilket sätt man når dit kan variera.

Kerstin Littke från MYH berättade att sedan 2016 har 32 ansökningar inkommit till MYH. Av dem har 6 kvalifikationer inplacerats, 23 avslagits och 3 återtagits. 4 nya ansökningar är nu registrerade och pågående. Flertalet avslag har berott på att utfärdaren inte har kunnat visa att de bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete där kvalitetssäkring av kvalifikationen ingår.

Experterna Torbjörn Mattsson och Björn Ramse pratade om innehållet i de workshops som myndigheten genomför som stöd i att utforma och ansöka om inplacering av kvalifikationer. De betonade vikten av att formulera läranderesultat så att de följer riktlinjerna för SeQF och därmed det gemensamma språk som gör att såväl arbetsgivare som individer och utbildningsanordnare förstår vilken kompetens som krävs för en specifik yrkesroll.

Varför har inte fler ansökt om inplacering?
Det tar tid att enas om vad en person ska veta, förstå och kunna utföra i en yrkesroll. Detta blev tydligt när Magnus Nordin redogjorde för Byggnadsindustrins yrkesnämnds (BYN:s) arbete med att utforma en kvalifikation för yrkesrollen träarbetare. Arbetet, som strax är framme vid ansökan om inplacering, har pågått i två år. Då ska sägas att de parallellt även utvecklar en nationell branschvalideringsmodell.

Magnus beskrev ett omfattande arbetet med att i branschen och med referensföretag definiera kvalifikationens innehåll och säkerställa dess legitimitet. Med erfarenheten de nu har räknar de med att det går betydligt snabbare med de 14 - 17 yrkesroller som nu ska beskrivas. Genom arbetet säkerställer de att de som tilldelas ett yrkesbevis, oavsett om det är efter gymnasieskola, vuxenutbildning, distansutbildning eller validering, verkligen har den kompetens för yrkesrollen som branschen kräver. Det finns också en förhoppning om att kvalifikationerna ska ligga till grund för gymnasieskolans styrdokument och att bedömningarna i deras valideringsmodell ska kunna användas för gymnasieskolans yrkesprov och vid yrkestävlingar.

Kontakta Kerstin Littke, MYH, kerstin.littke@myh.se om du vill veta mer om denna konferens.